Den perfekta responsen

Första förlusten och det dessutom på hemmaplan i Champions League-slutspel. Vad kan vi då hoppas att en orutinerad manager som ställs borta mot Chelsea i cupen möjligen kan åstadkomma?

Jo, detta, som var den perfekta responsen efter PSG-besvikelsen.

Ole Gunnars röda armé tog en fullständigt tokstabil seger på Stamford Bridge och 2-0 var ingenting annat än helt i sin ordning.

Nu har Solskjaer redan Arsenals, Spurs och Chelseas skalper på sitt cv. Inte illa för en interim manager.

 Absolut härligast:

• Seger på Stamford Bridge! I cupen dessutom! Efter fem raka utan vinst mot Chelsea i FA-cupen – den senaste kom faktiskt för så länge sen som trippelsäsongen 1999 – kom så en sjukt efterlängtad triumf.
• Ander Herrera är så jäkla härlig att jag blir glad av att bara skriva att han är härlig. Spanjorens glädje och intensitet smittar – och när han fyller på i straffområdet på Roy Keane-sätt blir det inte lättare att njuta av att Uniteds retsticka nummer ett öppnar målskyttet på Stamford Bridge.

 Stekheta:

• Nästa säsong har vi redan på förhand en av ligans fem bästa anfallare i vårt stall. I kväll var han så där härligt allround som han numera allt som oftast är: Snabb, farlig, kvick, säker, teknisk och med en enorm arbetskapacitet.
• Från att ha varit tämligen anonym första halvtimmen går han alltså in och avgör med två världsklassinsatser. Först den magnifika smekande passningen till Herreras 1-0 och därefter drog han igång anfallet som han själv avslutade till 2-0. Nu är han där han ska vara, Paul, och jag har svårt att föreställa mig många mittfältare i världen på samma nivå just nu.

 Very good:

• Smalling-Lindelöfs ledarskap från defensivt område, framförallt efter paus där Chelsea hade boll en masse men utan att i princip skapa någonting av värde. Lindelöf börjar bli så pass säker som mittback att hans närvaro knappt märks på annat sätt än att motståndet sällan skapar chanser. Smalling fortsätter vara mer synlig – inte bara tack vare håret – och hålla i tröjor och slita omkull motståndare, men när han kommer undan med det är han faktiskt oerhört nyttig.

 Men njae:

• Med både Martial och Lingard borta på grund av skada var det inte konstigt att man som Unitedfan hoppades att någon av Lukaku eller Sanchez skulle ta chansen. Lukaku var den ende som fick möjligheten från start och även om han inte gjorde någon bedrövlig insats märks det att belgarens självförtroende stukats sedan Solskjaer valt att satsa på Rashford. När det gäller Sanchez fick vi inte se någonting vi inte visste under den korta tid han visade upp sig. Han lär tyvärr aldrig bli någon succé.

 And finally:

• Bortamatch igen, och denna gången mot på papperet lättare motstånd, står på schemat i kvartsfinalen. Det kan vara lite lurigare, att ställas mot lag vi «bör» slå.
• Okej, nu är all eyes set on söndag. Vi minns alla hur det såg ut på Anfield och vi minns alla hur det inte ska se ut på Old Trafford. Det här är den största so far för Ole Gunnar och det ska bli extremt intressant att se hur han målar upp det här mötet.