En förlust hade varit osannolikt jobbig för både José Mourinho och Manchester United.
Nu plockade portugisen in sitt långa mittfältskavalleri för att stoppa Burnley på bästa sätt – och planen lyckades. Det såg stabilt ut, och var i sekvenser riktigt bra från gästernas sida. Men Burnley var å andra sidan det överlägset svagaste motståndet hittills, så vi hissar inte någon formen-är-på-topp-flagga än.
Prima:
Annonse
Lukakus näsa för mål (några gånger) denna kväll. Det var bland annat för att avgöra såna här matcher som han kom till klubben. Nu missade han visserligen tre frilägen, men han satt i alla fall ett par också.
Alexis pinpointinlägg till 1-0. Under ett av många handbollsuppställda anfall är det sådant som krävs för att öppna upp försvaren.
Lingards sätt att hitta luckor centralt. Nu lyckades han obegripligt nog komma till fyra fina lägen i första halvlek utan att pricka rätt, men hans fjärde avslut ledde i alla fall till 2-0. I andra halvlek fortsatte han faktiskt (han brukar tröttna) att både hitta och skapa ytor. En av hans bästa matcher på länge, faktiskt.
Dag Langerøds tanker etter kampen:
Finemang:
Försvaret. Nu pressade vare sig Lindelöf eller Smalling särskilt hårt av ett blekt Burnley, men när de sattes under press var de stabila värre. Att Lindelöf har en passningsfot av rang fick vi också se prov på, men mer fascinerande var att se Smalling dra iväg en smörpassning på 50 meter till Alexis Sanchez.
Pogba var inte dominant på något sätt, men han gjorde lite som han ville i långbollarna ibland.
Luke Shaw tar fortfarande någon touch för mycket och har ibland förtvivlat svårt att hitta medspelarna med sina inlägg, men jag gillar att han även i kväll tog för sig i offensiven och gick på egna avslut. Det syns att han har fått en dos självförtroende.
O-bra:
Pogbas straff. Hemsk.
Rashfords tiominuterscameo var innehållsrik värre. Först fixade han en straff, sen blev han nedsparkad av Unitedsupportern Bardsley (som givetvis också skulle ha fått rött) och sen var han orutinerad och gick fram och tuppade sig med huvudet. Det beteendet är obegripligt. Om man nu blir förbannad på en motståndare och tänker riskera ett rött kan man väl åtminstone göra det som Keane försökte med Shearer en gång i tiden … Nej, då, det tycker jag inte, men jag tycker att det här «skallandet» är extremt fånigt. Nu missar han en väldig massa matcher helt i onödan.
Ineffektiviteten som nämndes ovanför. Nu blev det onödigt spännande på grund av straffmiss och frilägesbommar. Lukaku kunde ha gjort en handfull om han haft lite mer flyt/fokus än nu. Tack och lov var inte Burnley ett lag som straffade det beteendet.
Sist:
Annonse
Landslagsuppehåll kommer aldrig lägligt, men det kommer väl extra olägligt nu när United fick åtminstone lite vind i seglen efter den här trean.
Det kanske kommer lägligt för Jonathan Moss, dock, som missade TVÅ röda kort på Burnleyspelarna. Inte nog med att han missade Bardsleys spark mot Rashfords, han bommade även Ben Mees soklara hands när Lukaku var igenom (och kunde ha gjort sitt «sjätte» mål för kvällen). VAR saknades denna afton på Turf Moor.
Nya tredjestället var in action för första gången i historien. Det ser helt okej ut, även om det är lite för blekrosa för min smak. Hade gillat lite mörkare.
