Om premiären i Bournemouth var optimal på många sätt, kan man verkligen säga detsamma om kvällens hemmapremiär på Old Trafford.
Zlatan fortsätter att ösa in mål, Paul Pogbas återkomst smakade mumma och Uniteds offensiv såg stundtals ut som en riktig Unitedoffensiv. Så här bra har det inte känts i augusti sedan Alexander flyttade hem till Cathy.
Magnifikt:
Världens dyraste fotbollsspelares återkomst till Old Trafford var inte utomjordisk, men den var bannemej mer imponerande än väntat. Fransmannen var involverad direkt, tappade lite i mittendelen av matchen, men var sen ännu bättre. Jag hade förlåtit honom om han var hälften så bra som han var i kväll. Det kommer att bli magiskt att se fransosen utvecklas under Mourinho.
Det här var egentligen, bortsett från första 20 möjligen, precis tvärtemot hur det sett ut under Dödgrävaren. Uniteds anfallsspel var kontrollerat, och framförallt mer kreativt än på länge. Pogba-Zlatan och den pånyttfödde Antonio Valencia skapade mängder med lägen. Speciellt runt timmens spel, då hemmalaget spelade som under storhetstiden och i ärlighetens namn borde ha gjort åtminstone ett mål. Intressant också att United, precis som på sydkusten senast, blev vassare efter pausvilan. I fjol var det som ni minns oftast precis tvärtom.
Zlatan, så klart. Svensken är precis så bra som jag både trodde och hoppades när han blev klar för klubben i maj (för det blev han, sanna mina ord). Nicken till 1-0 var enorm, speciellt med tanke på hur hans huvudspel såg ut för fem-sex år sen.
Annonse
Mums:
Luke Shaw har sett lite rostig ut på försäsongen och även i inledningen av den «riktiga» diton. Men i kväll såg vi fler glimtar av den Shaw som var så fantastisk förra hösten. Det var inte någon jätteöverraskning att den unge britten fixade straffen.
Marouane Fellaini har själv sagt att han trivs bäst som defensiv mittfältare. Och även om han provades som det även under Dödgrävaren så är det först nu som han verkar ha hittat sina fötter.
Man ska inte underskatta att United nu har längden, både i anfalls- och försvarsspelet: Smalling, Zlatan, Pogba … det finns så det räcker nu.
Unitedklass:
Även om Southampton fick ha mycket boll och skapade några hyfsade lägen såg hemmalagets backlinje sällan panikslagen ut. Visst, både Mata och Zlatan bjöd gästerna på några galna passningar, men det redde alltid ut sig.
Jag har fortfarande inte riktigt vant mig vid att Mourinho – som ju som bekant gled på knäna på OT för tolv år sedan – är Unitedmanager, men jag börjar så smått. Och visst är det mycket mer härligt att se en boss med engagemang vid sidlinjen än att se trion Dödgrävaren, Giggs (med sin ständigt bekymrade uppsyn) och Stuivenberg sitta bland högarna med pärmar utan att röra sig?
Annat:
Vår svenske kommentator på Viasat vräkte i första halvlek ur sig att Wayne Rooney gjort «över 1000 mål på Old Trafford». Det skulle ha gett ett skapligt snitt …
Juan Matas förfall under Mourinho fortsätter verkligen. Inte. Men han KAN INTE låta bli att byta ut honom.
Intressant att se hierarkin när United tilldömdes straff. Kaptenen – som förutom en briljant assist åter hade en ganska tung kväll, speciellt med tanke på vilken viktig roll han har – chippade bara upp bollen till klubbens nye superstar. Och det måste man ge Wayne: Han har inga synliga problem med att underordna sig.
Anthony Martial har hamnat längre ned på skalan sedan Zlatans ankomst och jag har varit lite orolig över att han ska ha känt sig lite pressad. Men han var bra mycket mer aktiv i kväll än senast. Borde kanske ha passat svensken i ett av lägena dock.
