LONDON, ENGLAND - OCTOBER 31: Juan Mata of Manchester United in action with James McArthur of Crystal Palace during the Barclays Premier League match between Crystal Palace and Manchester United at Selhurst Park on October 31, 2015 in London, England. (Photo by Matthew Peters/Man Utd via Getty Images)

Hva vil du egentlig, Van Gaal?

SVENSK STEMME: Mats Svensson begynner å bli ganske frustrert etter den tredje 0-0 kampen på rad.

Publisert Sist oppdatert

Ärligt talat, var det någon som hade förväntat sig någon annan slags matchbild?

Av: Mats Svenssson

Jag hade det definitivt inte med tanke på hur det sett ut på sistone och vem som är manager nuförtiden.

Om jag hade hoppats är en annan femma. Men snart slutar jag faktiskt hoppas också. United spelar den här fotbollen oavsett motstånd och jag tror faktiskt inte att Louis van Gaal gråter av besvikelse över insatsen heller.

Det här var tredje 0-0-matchen på en vecka. Manchester United har nu gjort ett mål på sju timmars fotboll och det är svårt att se någon som helst ljusning på horisonten när vi snackar underhållning. Och just det ordet är ett av nyckelorden i min fotbollssupportervärld.

Men det fortsätter bara vara så innerligt tråkigt att se United spela fotboll – och tristess är ett av de sista ord jag vill koppla samman med en näst intill livslång kärlek.

Hur många av spelarna går egentligen och lägger sig i kväll och tänker ”Gud, vad jag hade roligt på jobbet i dag!”. Gissningsvis ytterst få, om ens någon.

Inte kattskit:

  • En poäng mot Crystal Palace av i dag är inget dunderfiasko. Och med tanke på hemmalagets chanser är det dessutom läge att vara tacksam för pinnen.
  • Marcos Rojo. Argentinaren var dålig senast, vilket innebär att han givetvis måste vara bra i dag. Det var han. Hade en häftig kamp med Bolasie i andra halvlek.
  • David De Gea. Han måste undra vad det är för lag han får se från första parkett två gånger i veckan.
  • United är faktiskt bara fyra poäng (och elva mål) från serieledning, trots allt. Säger också en del om Premier League-årgången.
  • Anthony Martial hade en förskräcklig inledning på matchen, men han reste sig som vanligt och de få gånger United skapade någonting framåt var det fransmannen som stod för serveringen. Dels stickaren till Wayne Rooney och dels inspelet till Ander Herrera. Tyvärr hade ingen av dessa herrar kvalité nog att avsluta tillfredsställande.
  • Chris Smalling kommer nog aldrig att vara kattskit mer. Trots pojklagsmisstaget vid det gula kortet.  

 Duger som underhållning åt katten:

  • Nollan och det totala antalet insläppta mål. Offensiven avhandlas nedan, men ska Van Gaal ha credd för något så är det att United i dag har ligans bästa försvar sett till antalet insläppta. Samtidigt vore det väl själva den om det inte såg bra ut i den kolumnen med tanke på offensiven.

 Kattskit:

  • Vad vill egentligen Louis van Gaal göra med Manchester United den här säsongen? Han har snart haft laget i en och en halv säsong och står fortfarande i mångt och mycket och stampar på samma ställe som han gjort hela tiden. Visst, han har givit defensiven en annan stabilitet och United har blivit mer svårslaget medan han har rensat truppen från spelare som inte hade i klubben att göra. Men är det verkligen ”mer svårslaget” vi ska bli? Är det inte ”vinnande” som är nyckelordet i stället? Varför ska de som tillåtits vara kvar förvandlas till trista robotar som inte får ge uttryck för sin konst? Varför ha två ”holding midfielders” hela tiden (utom borta mot Arsenal av någon outgrundlig anledning) oavsett motstånd? Fortsätter det i samma stil under större delen av resten av säsongen – vilket det mesta pekar på – ser jag ingen poäng i att låta Van Gaal styra och ställa även bortom sommaren 2016. Men jag har fortfarande hopp om att den där vårmånaden när spelet fungerade som ett självspelande piano ska återkomma under en längre period. Men det hoppets tråd tunnas ut i allt snabbare takt. För det här var ytterligare en match att lägga i arkivskåpet under rubriken ”forget as soon as possible” och just den delen börjar bli oroväckande full.
  • Målproduktionen är så blek att vi får gå tillbaka till slutet av 1980-talet och första året på decenniet därpå för att hitta en siffra där den var lägre än den är i dag. Och med ett mål på de senaste 7 timmarna (inget på de 5 senaste) så är vi fans helt utsvultna på klang- och jubelföreställningar, på free-flowing, attackerande och fantastirik fotboll. I dag hade United ett enda ynkligt avslut på mål, och det var på en frispark. Efter paus var United så ofarligt att Palace kunnat slänga ut sina matchprogram som försvarare i stället och United hade träffat dom med både passningar, crossar och avslut.
  • Så förutsägbara, så meningslösa, så intetsägande, så oerhört lite påverkan på utgången av matchen. Hur många gånger har Fellainibytet skapat någonting vettigt i offensiven den här hösten? Noll? En? En halv?
  • Matteo Darmians insats. Italienaren var till slut en så stor säkerhetsrisk att Van Gaal – klokt nog – inte såg någon annan möjlighet än att plocka av honom innan han fick syna det röda. Nu är han avstängd mot WBA och holländaren får plocka fram ligans mest habile och triste ersättare.

 Utöver allt annat:

  • De närmaste fyra matcherna är tre hemmamatcher mot CSKA, WBA och PSV samt en borta mot Watford. Louis van Gaal kan inte ha några ursäkter för att med i princip intakt trupp ta minst tre vinster där. Men jag skulle ljuga om jag sa att jag just nu ser fram emot CSKA på tisdag. Så ointressant är Uniteds fotboll för tillfället.
  • Phil Jones var alltså i ”den röda zonen” och ställdes över i eftermiddag. Men Chris Smalling, som spelade 120 minuter i cupen, fick 90 minuter till. Vet inte om det säger mer om hur långt Smallings fysik kommit eller om hur stilla Jones dito står.
  • United hade en 17-årig kongoles på bänken i dag. Det kanske mest upphetsande som historieletarna 100 år från i dag upptäcker om den här matchen.

Powered by Labrador CMS